Roy och jag levde tillsammans som ett par i många år, han hann tyvärr inte uppleva mina barn, men

accepterade snabbt min man och godkände alltså vårt liv tillsammans :-). 

När det var dags för Roy kändes beslutet omöjligt att fatta men blev till slut ett faktum. Höggravid med Linn och med en hund som knappt kunde gå, var det bara att göra det bästa.

Jag har aldrig upplevt det jag upplevde med Roy och sorgen var oerhörd, idag kan jag tänka på honom med värme och känner ändå på nåt vis att han alltid finns med i min flock, tillsammans med min första hund - King, en Collie som jag fick när jag var 8 år.. 

Stamtavla/Pedigree